På Kryss » miljö

Kemikalieinspektionen godkänner kopparfärg till fritidsbåtar i Östersjön

Micke — Tue, 28 Jun 2011 13:16:30 +0000

Kemikalieinspektionen har i slutet av juni 2011 beslutat att godkänna en kopparhaltig båtbottenfärg för fritidsbåtar från Örskär till norska gränsen. Produkten är en förhållandevis lågläckande färg med 8,5 procent koppar(I)oxid som verksamt ämne. Kopparhalten är så låg att produkten blir acceptabel ur ett miljöperspektiv. Något allmänt kopparförbud för Östersjöfärger finns inte, Kemikalieinspektionen prövar varje produktansökan. Fabrikatets namn publiceras på www.kemi.se under godkända produkter (28 juni är sidan ännu inte uppdaterad).

Läs mer på Kemikalieinspektionens webbsida.

LOVA-pengar att söka!

Stina Jansson — Tue, 14 Sep 2010 08:00:32 +0000

Foto:Naturvårdsverket

Regeringen har beslutat att avsätta ytterligare medel till bidrag som ska minska mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet. Bidraget kallas för LOVA, vilket betyder Lokala vattenvårdsprojekt. Bidragen skall stödja arbetet med att få fram lokala projekt som förhindrar ytterligare försurning av havsmiljön och kan endast sökas av ideella organisationer och kommuner. Mottagningsstationer för toalettavfall och båtbottentvättar är exempel på projekt som kan få LOVA-pengar. Den organisation som vill söka bidrag för projekt under 2011 kan söka det under hösten 2010. Vill du veta mera kan du läsa på Naturvårdsverkets hemsida.

Två seglare på väg

Stina Jansson — Thu, 26 Aug 2010 06:29:46 +0000

Två resebrev från skepparen på Amelit och hans besättning. Du kan läsa mera om dem i nummer åtta av På Kryss.

Foto:Lena Hansson

Varför jag valde att segla med Atlantic Rally Crousing (ARC) över Atlanten.
Anledningen att jag valde att segla med ARC över Atlanten, är 3 skäl. Först och främst den sociala biten. Det är 250 båtar som deltar i ARC och ca 1 000 personer. Man samlas på Gran Canaria 14 dagar innan start. Då börjar ett intensivt minglande på kvällarna och på dagarna är det olika seminarier, allt från hur man blir firad från en båt av helikopter vid nödsituation, vädertolkning, proviantering, kommunikation till sjöss etc. Genom minglandet lär man snabbt känna ett stort antal seglare, varav en stor del av dem kommer att segla Jorden Runt. Det andra skälet är det praktiska. ARC fixar mycket runt om, bokar upp båtplatser etc. Det 3:e skälet är att man har en mycket bra support dels i form av väderprognoser men också ett SSB-nät, där man 2 gånger per dygn utbyter information med andra seglare, då framförallt deras positioner samt aktuell vädersituation. I år firar ARC 25-års jubileum, vilket gör det extra roligt att delta. Flera veteraner som seglade över för 25 år sedan kommer också att delta.

/Kaj Liljebladh, skeppare ombord på Amelit

Foto:Kaj LIljebladh

Varför Lena valde att segla som crew med Atlantic Rally Crousing (ARC) över Atlanten.
Anledningen att jag, Lena, valde att segla med ARC som crew är min chanse att få korsa ännu ett stort hav. Den största utmaningen är kanske att våga ta ett beslut att segla med en kapten som jag inte kände innan under 7 månader, 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet. Vi båda har insett att vår ”konstelation” på båten är rätt så unik, men med begränsat textutrymmet här, får vi lämna detta där hän.Nu har jag förmånen att fått vara med ända från Sverige och efter drygt 2 månader ihop på en ”rätt” så begränsad yta, så är summeringen att jag kan inte komma till en bättre kapten/båt. Att dessutom får vara med när ARC firar sitt 25-årsjubileum känns mycket spännande. Då vi befinner oss i norra Spanien, har inte den rätta ARC känslan infunnit sig ännu, vi har bara mött 2 nordbor sedan avseglingen varav en båt som ska korsa Atlanten i november dock ej i ARC, och inga andra ARC seglare. Men det blir det troligen ändring på detta då vi kommer till La Corona, då många som väljer att korsa Biscaya väljer denna hamn .
/Lena Hansson, besättning ombord på Amelit

Hänsynsområden, vad vet du?

Stina Jansson — Wed, 04 Aug 2010 07:37:42 +0000

Sedan 2008 finns det hänsynsområden i våra kustområden. I dessa områden uppmanas du att tänka dig för lite extra när det gäller miljön genom olika informationskanaler såsom skyltar, broschyrer och så småningom utmärkningar i sjökorten. Vi är många som vistas på havet och med många olika referenser i bagaget behövs det gemensamma riktlinjer för att vi skall hjälpas åt att bevara naturen.

Till exempel när du ligger i naturhamn, skall du
• Inte orsaka svall för förtöjda båtar och badande
• Inte köra runt med gummibåtar med utombordare
• Inte använda motorn mer än nödvändigt
• Inte köra motorn på tomgång, t ex för att ladda batterier
• Inte åka vattenskidor eller annan liknande vattenlek
• Inte köra fortare än 5 knop
• Inte spela musik högt
• Inte skräpa ner
• Inte tömma toaletten i havet

Förutom att det vanliga allemansrätten gäller, är punkterna ovan endast rekommendationer till allmänheten, med andra ord så är det upp till dig och mig.

Regeringen har gett Länsstyrelserna i kustlänen i uppdrag att uppfylla kvalitetsmålen när det gäller miljön, främst att buller, nedskräpning och svall skall vara försumbara inom hänsynsområdena senast 2010.

Vill du läsa mera om hänsynsområdena hittar du information från naturvårdsverket här.

De kustlän som har hänsynsområden i dagsläget är Blekinge, Stockholm och Västra Götaland. Information finns under respektive namn. Den gemensamma handlingsplanen finns här.

Vill du läsa om allemansrätten, hittar du den informationen här.

/Stina Jansson

Största algblomningen

Stina Jansson — Wed, 28 Jul 2010 19:46:33 +0000

Foto: Micke Westin Alger i Bornholmsgattet

Under tisdagen rapporterade Kustbevakningen att man har observerat ansamling av alger i vattnet utanför Ystad och Trelleborg. Hittills har Sveriges kuster varit förskonade från algerna då de för det mesta hållit sig ute tills havs, men vi har nu det den största algblomningen på fem år med ett 100 mil långt och 30 mil brett bälte av alger. Det är det varma ytvattnet, svaga ljumma vindar och höga temperaturer som gett algerna möjlighet att växa till kraftigt.
Forskningsfartyget Argos gjorde under förra veckan mätningar, och det visade sig att större delen av algerna är giftiga. Lennart Gladh, Världsnaturfondens Östersjöexpert är oroliga för att man får ännu flera döda bottnarna i Östersjön. Alla de alger som faller ner till botten kräver syra för att förmultna. Processen frigörs fosfor och bottnarna dör. Stora mängder kväve och fosfor från gödselmedel når Östersjön via floder, vilket gynnar algblomningen. Övergödning är det allvarligaste miljöproblemet för Östersjön. Jordbruket är den enskilt största källan och än mer kraftfulla åtgärder behövs såväl i Sverige som i andra länder för att minska jordbrukets negativa påverkan på Östersjön, enligt Lennart Gladh.
Tätaste koncentrationerna av alger finns nu kring polska kusten och runt Gotland och Öland. Även i vattnen mellan Tyskland och Danmark och i Finska viken finns det stora ansamlingar på ytan. Ansamlingarna utgörs i huvudsak av blågrönalger, eller cyanobakterier, av arten Nodularia spumigena som är giftig. Råkar man svälja vatten med stora mängder av bakterierna finns risk för leverskador.
/Stina Jansson

Oljesutsläpp i Vänern

Stina Jansson — Fri, 23 Jul 2010 08:26:10 +0000

Foto:Kustbevakningen

Under onsdagen rapporterades det ett oljeutsläpp i Vänern vid Älvenäs, sydväst om Karlstad. Kustbevakningen lade genast ut oljelänsor. Vinden vred och all olja drev in i en vik, vilket var det bästa som kunde hända enligt Ulf Nilsson på Kustbevakningen område Väst. Under gårdagens skickade kustbevakning dit en vassklippare som skall klippa bort all vass, så man kan fortsätta sanera tillsammans med den kommunala räddningstjänsten. Man har identifierat källan som är ett sönderrostat rör i en oljecistern.
/Stina Jansson

Skarpladdat under ytan

Stina Jansson — Sun, 30 May 2010 05:00:10 +0000

Foto:eniro.se

Försvarsmaktens röjdykare ombord på HMS Spårö har den gångna veckan arbetat med att lokalisera ca 3000 ton ammunition, i vattnet utanför det lilla samhället Otterbäcken i Västra Götaland vid Vänern. Mellan 1958 till 1965 dumpades gammal ammunition i många sjöar runt om i landet, och området utanför Otterbäcken är troligen det största dumpningsområdet. Ammunitionen läcker troligen tungmetaller och blir alltmer ostabil ju längre tiden går. Av röjdykarnas kartläggning skall det bli det en rapport, som försvarsmakten sedan skall ta ställning till. Frågan vad man skall göra med all ammunition är inte självklar. Området är inringat i sjökortet i dag, men enligt veckans inventering är det större än vad det ser ut på sjökortet. Det ligger cirka fyra kilometer väster om Otterbäcken och väster om sjömärkena Prejbådan och Fällbanken vid inloppsleden till Otterbäcken på 30-50 meters djup.
Källor Nya Wermlandstidningen &, Försvarsmakten

Stina Jansson

Bok: Stefan Edman Kosterhavet, Sveriges första nationalpark under ytan

Stina Jansson — Mon, 24 May 2010 09:00:34 +0000

Visste du att krabbor kan vandra miltals omkring nere på bottnarna med sina blivande barn under stjärten? Detta och många flera fakta presenteras i den här boken om nationalparken som har funnit ett tag i bokhandeln. En underbar värld samlade på en liten yta i nationalparken. Här finns de flesta undervattensmiljöer som är typiska för den svenska västkusten, men också Sveriges enda levande korallrev.

Nationalparken hyser cirka sex tusen marina arter. Genom undervattensfotografierna möter du bland annat sjöpungar och havsanemoner, borstmaskar och armfotingar. Boken låter dig kliva i land på små idylliska skärgårdsöar för att njuta av floran, fjärilarna och det rika fågellivet, och tar dig sedan ut i havsbandet till skarvar, sälar och en och annan val.
I boken möter du också fiskare, forskare, skärgårdsbor och naturälskare alla dessa fantastiska människor som varit med om att skapa nationalparken och nu deltar i arbetet med att sköta den på bästa sätt.

207 kr
Inbunden 176 sidor
ISBN 978-91-85957-07-1

/Stina Jansson

Ett svenskt korallrev

Stina Jansson — Sun, 23 May 2010 05:06:42 +0000

Foto:Länsstyrelsen

Säger fotbollssvamp och piprensare dig något? Kanske ett svenskt korallrev ärt lika obekant? Om du i sommar tar båten eller färjan till Kosterhavet på Västkusten har du möjlighet att få uppleva naturen där på ett nytt sätt.

Kosterhavet är det mest artrika havsområdet i Sverige med naturtyper och djur som inte förekommer någon annanstans i svenskt vatten, och är sedan september förra året första svenska marina nationalparken. Nu närmar sig den första sommarsäsongen för den nya nationalparken, och det betyder för dig som besökare nya möjligheter till organiserade utflykter, men också restriktioner för dig som kommer med egen båt som du måste hålla reda . Kustbevakningen har fått i uppdrag att bevaka nationalparken och se till att vi alla efterlever det nya regelverket som gäller, för att området skall ha chans att bli bevarat för framtiden. Norge och Sverige gör en gemensam långsiktig satsning för att bevara det marina livet i detta område genom att Norge har inrättat Ytre Vhalers nasjonalpark som ansluter direkt till Kosterhavet i norr. Den norska nationalparken invigdes samtidig med Kosterhavet i september förra året.

För att skriva ut kartor och information att ha med dig kan du använda följande länkar och sedan söka dig vidare med hjälp av ordet Kosterhavet:

www.stromstad.se

www.lansstyrelsen.se

www.naturvardsverket.se

I morgon publiceras vi ett boktips om du vill läsa mer om Kosterhavet.
Stina Jansson

Insekterna invaderar

Stina Jansson — Sat, 22 May 2010 09:00:27 +0000

Foto: Kustbevakningen

I början av veckan upptäckte en färja något som man trodde var ett oljeutsläpp i Ålands hav. Man kontaktade kustbevakningen som genast skickade både flygplan och fartyg till platsen. Kustbevakningen kunde konstatera att det var insekter som låg och flöt på havet. Under torsdagen upptäcktes ett bälte som var fem till tio meter brett och en kilometer långt i Roslagen, denna gången kunde kustbevakningen konstatera att det var bladlöss som låg och flöt på vattnet.

Källa: Kustbevakningen

Fotot:Kustbevakningen
/Stina Jansson