En uppgörelse utanför rätten har gjorts mellan den Kryssarklubbsmedlem och de personer som sålde honom en alldeles ny 39 fots Bavaria som några månader senare svårförklarligt tappade kölen.

Vi har tidigare skrivit om detta fall i På Kryss (länkar till grundartikel, Hugo Tibergs kommentar, Bavarias svar 1 och Bavarias svar 2).

Att en segelbåt spontant tappar kölen är extremt ovanligt. I tidigare fall för fritidsbåtar, som både gällt Bavaria som Jeanneau, har det skett i samband med kraftiga grundkänningar och då har hela kölen lossnat från skrovet och inte gått av. Man bör dock hävda att, även vid en grundkänning, ska en köl tåla en bra smäll utan att gå av på mitten …

Att materialet i kölen var undermåligt har påvisats av expertis på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Köparen har inte köpt båten från en auktoriserad återförsäljare och har i stort sett fått kalla handen från Bavaria Tyskland och Sverige när det gällde att få ersättning för kostnader i samband med att byta till en ny köl. Däremot fick köparen en ny köl som ställdes till förfogande av svenske importören utan kostnad, men alla transportkostnader och arbetskostnader att montera av den gamla och dit den nya fick ägaren stå för själv.

Till slut stämdes de tre privata säljarna av köparen och rättegången hölls i mars 2011. I väntan på domen förlikades parterna i början av april.

Jonas Åberg som är specialist i gjutning och medlem i Stockholmskretsens Tekniska kommitté håller just nu på med en artikel där han tittar på hela fallet.

Nya regler om sjöfylleri trädde i kraft den 1 juni i år,  framdrivna av en stark men oinformerad opinion. Kritik från båtfolket, sjöpolisen, sjörättsinstitutet och andra sakkunniga har inte beaktats eller utvärderats. Följden är en lagstiftning utan begriplig struktur och vettigt ändamål, som begränsar båtlivets frihet utan påvisat behov.

Hittills har den som framför en båt eller har en sjösäkerhetsmässigt viktig uppgift ombord måst vara så nykter som uppgiften kräver, och för minst 1 ‰ i blodet stadgas fängelse för grovt sjöfylleri. Lagstiftaren visste att styrning knappast är den mest kritiska uppgiften ombord, att båtolyckor är mer sjö- än trafikrelaterade och sällan beror på alkoholpåverkan av lägre halt. Allt detta har den nya lagstiftningen missat, liksom att större båtar ofta tjänar som bostad, även under gång.

Istället har man överfört bilregleringens 0,2 ‰ till båtar över tio meter eller som kan köras i femton knop. För dem får polis och kustbevakning ta rutinmässiga alkoholprov på både förare och andra.

Systematiskt är regleringen konstig. Promilleregeln för de nämnda båtarna ses som inledande huvudregel, medan den gamla bedömningsregeln kvarstår som specialregel för övriga. Den regeln ska också tillämpas på ”promillebåtarna” när promillesiffra saknas, t.ex. vid drogberusning.

Femton knop för motorbåtar svarar mot 28 km/h. Tiometersgränsen gäller främst segelbåtar, som sällan kommer över 20 km/h. På bådadera gäller promillegränsen både för dem som styr och som har andra säkerhetssysslor. Lagtexten beaktar inte att säkerhetsfunktioner finns även i hamn, t.ex. navigering med framtagning av waypoints, och föreskriven säkerhetskontroll inför avgång. För en del sådana uppgifter måste domstolarna rimligen begränsa sin tillämpning av promilleregeln – men då finns ingen allmän nykterhetsregel att ta till. Om t.ex. ankarvaktande antas falla utanför promillekravet, kan en försumlig ankarvakt inte straffas för berusning, även om det lett till skada. Det kan han däremot på en mindre eller långsammare båt, för där kvarstår det allmänna nykterhetskravet!

Naturhamnar har lagstiftaren sett som lufthål för större båtar, som används som ”sommarstuga”. Här ska man få ta sin öl eller sitt vin. Vill någon flytta båten p.g.a. vindkantring, ska det kunna ske enligt brottsbalkens nödregel. Men nödregeln gäller bara vid verklig fara, inte för bara obehag. Båtfararen måste alltså vänta tills situationen blir ohållbar – och risken för haveri ute på den blåsiga fjärden än större för de ”berusade” ombord!

Grovt sjöfylleri ska i princip ge ovillkorligt fängelse. Enligt förarbetena ska ”ansvar följa direkt” vid 1 ‰ om båten är av ”promilletyp”. Men det är fel, eftersom lagtexten behållit det tidigare kravet att den åtalade varit märkbart påverkad och haft en krävande uppgift samt att båtens framförande inneburit påtaglig sjösäkerhetsrisk. Här gäller alltså fler kriterier än promillehalten, i motsatts till det lindrigare brottet. I rättspraxis har mången i övrigt skötsam båtfarare t.o.m. friats från ansvar vid 1 ‰.

Rutinkontroller får ske bara på ”promillebåtar”. Hur ska kontrollanten bedöma den egenskapen?

Femtonknopsgränsen är förstås klar om en båt befinns hålla över den farten men kan annars vara svårbedömd. Tiometers längd på en segelbåt kan framgå om båttypen är känd men blir annars ett krux, eftersom en mätbar linje från för- till akterstäv sällan kan uppdras på plats. Många segelbåtar har segelmärkning, men att stoppa en seglande för prov är störande, då seglen måste tas ner och beslås.

En rutinkontroll kan knappast uppdaga vilka som har 0.2-promillefunktioner. I regel kollas rors-mannen, medan andra håller tyst om sina roller. Kanske kan läget ändras då obligatoriskt kompetensbevis införs. Skulle rorsmannen sakna förarbevis, får kontrollanten efterfråga vem som har det.

Längs våra kuster gäller folkrättsligt ”rätt till oskadlig genomfart”. Den får inte hindras, ens vid indikation på att ombordvarande har 0,2 ‰ eller mer. Om någon incident föranleder kontroll, kan inte enbart överskridande av den udda svenska promillegränsen ge grund för straff.

Utländska båtbesökare i skärgården blir nog bestörta av de här konstiga reglerna. För många är ett måttligt intag av vin eller öl normalt vid måltid, och kontroll blir ett översåtligt påhopp på vanligt folk. Inte nog med att det får oss att framstå som löjliga; påfundet kan minska vår turism.

Konstigast är ändå att vi själva finner oss i att våra folkvalda drar på oss den här tvångströjan. Ingen förespråkar sjöfylleri, men den här regleringen är varken vi eller våra gäster betjänta av!

Norge tillhör som bekant inte EU och ingår inte heller i dess momsunion. I princip belastas all varuinförsel dit med 25 % moms (”merverdiavgift”) på infört värde, Det gäller också båtar och bilar, men där görs undantag för tillfälliga besök. Men om di båt kvarlämnas medan du far hem en tid blir det andra bullar!

Vår vän Kjell hade flera år drömt om att segla till Norge med familjen och hade fått besked om att båten fick lämnas kvar momsfritt under ett år från införsel­datum. Det hade också engelska Cruising Association bekräftat efter kontroll med centrala tullmyndigheten i Oslo. Kjell planerade uppläggning i Nordnorge och landsvägstransport hem inom friåret. Men när tiden för hemfärden kom ha­de norrmännen skärpt kraven!

Efter en underbar segling under 2008 längs den norska kusten lade Kjell och hans familj upp båten i Mo i Rana, Året därpå fortsatte de till Lofoten och åter­färde sedan båten landvägen via Narvik innan den angivna tiden gick ut.

Den lokala tullen hörde emellertid av sig och krävde drygt 250.000 kr i mer­verdiavgift med hänvisning till en ny tullag som trätt i kraft den 1 januari 2009 och som inskränkte det momsfria kvarlämnandet till förvaring på tullager.

Kjell invände att han inte kunde känna till regler som kommit till sedan han redan lagt upp båten. Dessutom var uppenbarligen syftet med den nya regeln att tillse att utförselfristen blev iakttagen, och det hade Kjell gjort.

Tullen framhärdade och menade att de nya reglerna bara lagfäste vad som gällt tidigare enligt ett tullcirkulär, och dessutom hade det minsann visst bety­delse om båten legat i tullager eftersom ett sådant lager svarar för att reglerna blev iakttagna!

 Bryter mot allmänna rättsprinciper
Kryssarklubben överklagade för Kjells räkning till tullstyrelsen i Oslo och an­förde en rad skäl till att debiteringen var olaglig enligt både norsk rätt och prin­ciper som Norge bundit sig att iaktta som associerat till EG.

Beträffande det åberopade tullcirkuläret påpekade SXK att enligt Europarätts­konventionen måste sådana här inskränkande regler finnas uttryckta i tydlig och förutsebar lag, inte i något internt tullcirkulär. Dessutom hänvisade den tulltariff som faktiskt gällde vid uppläggningen till ”villkor som Kongen faststeller”, och Kongen hade otvivelaktigt inte fastställt detta cirkulär.

Därför gällde inte uppläggningsregeln vid den nya lagens tillkomst, och dess tillämpning på en då redan upplagd båt stred både mot den nya lagens ordalydel­se och det allmänna förbudet mot retroaktivt verkande lagstiftning. Härtill kom att uppläggningen hade skett hos hamnmyndigheten i Mo i Rana, en offentlig myndighet som bort informera för den händelse uppläggningen kunde anses otillåten.

SXK betonade också att tullförvarsregelns syfte var uppnått genom att båten återförts till Sverige i laga tid utan några försök till smuggling eller andra lag­brott. När inga sådana brott påvisats eller ens påståtts, innebar Kjells hantering på sin höjd en avvikelse från en ordningsregel, vars syfte ändå upprätthållits ge­nom att båten återförts i tid. En uttaxering av över 250.000 kronor för ett sådant misstag strider mot den EG-rättsliga proportionalitetsprincipen som gäller även för Norge enligt dess anslutningsavtal.

Goddag-Ysskaft i ”endelig beslut”
Vad svarade då tullstyrelsen på denna salva? I stort sett nöjde man sig med att upprepa den lokala tullmyndighetens argument att ”tollvesenet har kontroll på båten i motsetning till inleggelse på et privat lager”. Goddag-Yxskaft!

Avslutningsvis meddelade tullmyndigheten  att dess beslut var ”endelig”, allt­så slutgiltigt och icke överklagbart, samt att det genast skulle indrivas om Kjell inte betalade frivilligt.

Att beslutet är ”endelig” låter både hopplöst och rättslöst i svenska öron. I Norge får det dock inte uppfattas bokstavligt. ”Endeligheten” gäller bara den administrativa behandlingen av ärendet, och det går fortfarande att överklaga till domstol, som efter långdraget processande kan komma att ogiltigförklara det be­slut som myndigheten fattat och döma till återgång av utbetalade pengar. Man får hoppas att domstolen känner mer respekt för erkända rättsprinciper och an­förda argument än norsk tullmyndighet visat prov på!

Skandalöst och skrämmande
Sådana här rättsstridiga övergrepp hör inte hemma i en rättsstat, och tullbeslutet måste komma som en chock inte bara för seglare utan för många andra som får höra hur rättsprinciper kan hanteras i vårt västra grannland. SXK kunde svårli­gen föreställa sig en sådan utgång men har försäkrat den norska tullen att skulle den inträffa, ska vi inte skräda orden i ett offentliggörande. Det är vad som nu sker, efter att Norges högsta tullmyndighet har fattat det ofattbara beslutet.

Det är inte nog att själva beslutet är en rättslig skandal. Det är dessutom ägnat att avhålla utlänningar från turism och affärer i Norge. Kan lagar och principer åsidosättas på det här sättet till skada för en seglare som försöker göra allt rätt, vad kan då inte en intet ont anande turist råka ut för? Bättre resa till Medelhavet i fortsättningen, tydligen!

 Hugo Tiberg

Hugo Tiberg är numera en sjöräddningsenhet i Stockholms skärgård som kan börja rädda liv redan i sommar.

Den 5 maj 2010 var det namngivningsceremoni på Rescue Hugo Tiberg – en vattenskoter specialbyggd för livräddning – som ska rädda liv med utgångspunkt från Räddningsstation (Rs) Stockholm som har hemmahamn i Karl-Johanslussen i centrala Stockholm. En Rescuerunner är 3,6 meter lång, gör runt 34 knop och är speciellt bra att plocka upp människor ur vattnet och göra sök på grunda områden.

Vädret var vackert med en del hotande regnmoln som passerade lite längre i åt land. Ett fyrtiotal vänner till Hugo hade slutit upp och ytterligare ett tiotal sjöräddare från Rs Stockholm. Såväl Sjöräddningssällskapet vd Rolf Westerström som Hugo höll korta tal och Hugos fru Brita blev gudmor och överlämnade en bukett som sattes på Rescue Hugo Tiberg.

Fler bilder kommer i nummer 5/6-2010 av På Kryss.

Vill ni se vara Rescue Hugo Tiberg ligger kan man titta på denna webbkamera som sitter på Katarinahissen.

Hugo Tiberg har under många år skrivit om båtjuridik i bland annat På Kryss. Många av dessa artiklar är värdefulla även när de har några år på nacken och tanken är att vi ska lägga ut hela artiklarna här  på webbsidan så småningom. Redan nu kan du med hjälp av Hugos register nedan söka rätt på det ämne som intresserar dig. För att söka på denna sida kan du välja sökfunktionen som finns ibyggd i webbläsaren, men som ser lite olika ut för olika webbläsare och versioner  av dessa. Men meny > sök kan ge vägledning.

Register Båtjuridik i tidningen På Kryss 1989-2009 (Register för åren 1973–1989 finns i papperstidningen På Kryss nr 2-1990 på sidorna 25 och framåt.)

A

alkohol, se sjöfylleri

allemansrätt 96:1 s.43

Allmänna Reklamationsnämnden 91:7 s.63, 98:8 s.80

America’s Cup 91:1 s.59 f, 91:7 s.63

ankring 89:10 s.56

B

bedrägeri 91:2 s.98, 94:3 s.83, 96:7 s.44, 03:8 s.44

befälhavare 89:4 s.50, 91:7 s.62, 92:3 s.64, 96:1 s.43, 07:9 s. 62ff

Belgien 89:5/6 s.26

bemanningsregler 04:5/6 s.64, 08:1 s.62

bensin 98/8 s.80

Berg, Anders 98:7 s.50

besiktning 97:5/6 s.78, 99:3 s.82

besiktningsman 99:3 s.82

     specialartikel 2000:1 ss.50-60

beskattning 02:4 s.28

beslag (av stöldgods) 99:3 ss.51 & 52

bodelning 93:3 s.81

bogsering 91:2 s.93

boj, bojförtöjning 96:7 s.44

bottenfärg 98:9 s.78

bro 92:1 s.25, 98:5/6 s.104f

brygga 95:8 s.54, 95:10 s.52

brödseglare, se yrkesfart

buskörning 89:10 s. 56

byte, jfr köp 95:3 s.61

båt 04:5/6 s.64

båtfinansiering, se finansiering

båtförbud 99:9 s.62

båtförsäkring, se försäkring

båthyra, se hyra samt charter

båtjuridiskt forum 06:4 s.81

båtklubb 91:8 s.50

      uteslutning 99:9 s.62

båtkörkort, se kompetensbevis

båtmäklare, se mäklare

båtplatshyra 97:5/6 s.78

båtregister 92:10 s.61

båtregistrering, se även registrering

båtskatt 95:3 s.63, 95:7 s.10

bärgning 89:7 s.52, 98:5/6 ss.81-84. 85-86

      bärgarlön 89:10 s.24, 98:5/6 ss.85.86

      retentionsrätt 89:10 s.24

      sjöfynd 04:7 s.66

C

CE-märkning 95:2 ss.33 ff

charter 07:5/6 ss.76ff, 07:5/6 ss.80ff

D

Danmark 89:10 s.56

dieselskatt 97:5/6 s.78

dispaschör, se försäkring

domstol 92:4 s.35

drev, se motordrev

E

EG, EU, Europeiska Gemenskapen 92:10 s.44

      dieselskatt 97:5/6 s.78

      flagga 95:4 s.81

      moms 95:2 s.44, 95:10 s.52, 98:8 s.80

      säkerhetsnormer 95:2 ss.33 & 44

England, se Storbritannien

Estland 89:5/6 s.71

F

farled 98:5/6 s.104f, 98:8 s.52

fartbegränsning 99:9 s.62, 09:1 s. 74, 75, 09:8 s. 46 ff,

fartkontroll 91:1 s.62, 91:8 s. 50, 92:8 s. 44

finansiering 91:2 ss. 90. 98

Finland 89:10 s. 56. 90:4 s. 77, 90:5/6 s. 30

flagg, flagga 95:4 s. 81, 98:9 s. 64

folkrätt 89:1 s. 24, 56

fornfynd, fornminne 90:1 s. 55

fortkörning 91:1 s. 62, 91:8 s. 50, 92:3 s. 67, 92:8 s.44. 93:2 s. 90, 94:2 s.76

Frankrike 89:5/6 s. 26

frågespalt, se båtjuridiskt forum

fynd 90:1 s.55

fyrljus 98:1 s.46

färg, se bottenfärg & köp

föreningsrätt 09:1 s. 76

förmedling, se även förmedlingsköp 96:7 s.44, 2000:2 s.74f

förskingring 95:8 s.54

försäkring 89:4 s.32f. 89:4 s.49, 89:5/6 s.73f, 92:8 s.44, 98:3 s.6, 99:9 s.62

      ansvarsförsäkring 89:4 s.49, 89:7 s.51, 97:3 s.31

      avbrottsförsäkring 05:5/6 s.66f

      avskrivning 98:8 s.81

      bedrägeri 90:2 s.50, 94:3 s.83, 95: 8 s.54, 04:7 s.66

      berusning 98:1 s.46

      bilförsäkring 97:3 s.31

      dispaschör 04:7 s.66

      domstol 04:7 s.65

      ersättning 98:2 s.88, 98:8 s.81

      förlisning 90:2 s. 50

      förskingring 95:8 s.54

      förtöjningskrav & -skada 94:5/6 s.66, 95:8 s.54

      förvaring, ansvar 90:1 s.55

      kollision 94:5/6 s.49, 95:8 s.54, 95:10 s.52

      mastskada 98:8 s.81

      motorskada 94:2 s.75

      pådrivning 04:2 s.72

      premie 90:4 s.16f

      registreringskrav 90:4 s.14

      reparationskostnad 97:3 s.52

      sjunkning 98:1 s.46, 98:5/6 ss.67-69

      självrisk 89:4 s.49, 89:7 s.51, 90:4 s.16f, 95:8 s.54

      stöld 89:7 s.51, 90:2 s.50, 95:8 s.54, 95:10 s.52, 96:7 s.44

      98:2 s.88

      taxerat värde 89:5/6 s.74

      träbåt 89:5/6 s. 73f

      stilleståndsersättning 97:3 s.52

      uthyrning 89:4 s.49

      utlandsregler 89:4 s. 32f, 90:4 s.17f

      värdering 89:5/6 s.74

      åldersavdrag 99:9 s.62

förtal 95:1 s.11

förtöjning 84:7 s.66, 95:8 s.54, 95:10 s.52

förvaring, se även uppläggning 95:3 s. 64

G

garanti 90:1 s.55, 91:2 ss.93, 94, 96, 92:10 s.73

      blankgaranti 90:4 s.76

      garantireparation 90:1 s.55, 90:4 s.76

godtrosförvärv se också under köp 90:2 s. 50, 95:8 s.54

Grekland 89:5/6 s.26

grundstötning 92:8 s.44. 92:10 s.44, 93:2 s.24f, 93:3 s.81, 92:4 s.80f, 84:10 s.51, 95:8 s.54

Guernsey 92:5/6 s.20

gummibåt 92:4 s.35

gülett 2000:2 s.74

gästflagga, se flagg

Göta Kanal 95:10 s.52

H

hamn, se naturhamn

hastighetsbegränsning, se fartbegränsning

hastighetskontroll, se fartkontroll

hittegods 89:7 s.51f, 90:1 s.55

Holland, se Nederländerna

hyra 89:4 s.49, 90:3 s.96, 91:2 s.96, 94:2 ss.75,76, 95:8 s.54, 97:3 s.49 & 50, 97:5/6 s.78, 98:8 s.81

      försäkringsskydd 04:5/6 s.65

      skada 04:5/6 s.65, 05:5/6 s.66f

häleri 90:1 s.55, 99:10 s.50

högfartsbåt 89:7 s.51, 89:10 s.56

      utbildning 89:10 s.56

      åldersgräns 89:10 s.56

I

Italien 89:5/6 s.26

J

Jersey 92:5/6 s.20

jordslag 92:4 s.66

Jugoslavien 89 5/6 s.26

K

kanal 91:1 s.73. 95:10 s.52

Kanalöarna 92:5/6 s.20

kappsegling 94:4 s.81

      väjning 97:7 s.46f

      dödskollision 97:7 s.97

      utkik 97:7 s.46f

klarering

      Sverige 93:2 s.90

kollision 89:4 s. 49, 89:5/6 s.73, 90:1 s.55, 90:2 s.49f, 91:1 s. 62, 91:2 s.96, 91:8 s.50, 91:10 s.73, 93:1 s.32, 94:4 s.81, 94:5/6 s.49, 94:8 s.31, 96:1 s.43, 96:4 s.75, 96:10 s.50, 2000:9 s.60

      dimma 90:2 s.49f, 06:1 ss.57-58

      dödsskada 90:4 s.76, 91:2 s.96

      fylleri 90:3 s.94, 92:1 s.25, 92:4 s.35

med handelsfartyg 98:5/6 ss.67-69, 98:8 s.52, 09:2 ss. 65-67

      mörker, se mörkerkörning

      olyckshändelse 04:2 s.72

      pådrivning 89:4 s.49, 95:8 s.54, 95:10 s.52, 04:2 s.72

      trångt farvatten 10:2 s. 69

      utkik 90:1 s.55, 90:4 s.76, 96:10 s.50, 10:2 s. 69

kompetensbevis 89:4 s.50, 89:10 s.56, 91:7 s.62, 04:2 ss.48-51, 03:3 ss.50-53, 04:4 ss.32-36, 05:7 ss.51-54, 08:5 ss.83ff, 88

kompetenskrav 04:5/6 s.64

konstruktion, konstruktör 95:1 s.11

kranvält, se uppläggning

kronofogde 90:1 s.55

kvarstad 91:7s.62

köp

      andel 94:8 s.64

      befintligt skick 91:2 s.96, 91:10 s.73

      begagnat Årsbok 1997 s.151 ff, 07:2 ss.68ff, 07:3 s.62ff

      belåning Årsbok 1997 s.156f

      besiktning 97:5/6 s.78, Årsbok 1997 s.160, 98:8 s.80,

      99:3 s.81

      bruksanvisning 91:2 s.90

      bränsleförbrukning 91:2 s.96

      delbetalning 98:7 s.50

      dolt fel 90:1 s.55, 91:1 s.73, 94:9 s.49, 95:2 s.82, Års­

      bok 1997 s.158 ff

      fartbrist 90:3 s.96

      fel 99:9 s.62, 99:10 s.50

      finansiering 89:4 s.51, 91:2 ss.90 & 98

      friskrivning 91:2 s.73

      fuktskada 97:5/6 s.78

      fullmakt 94:8 s.64

      färg 94:2 s.75, 95;3 s.61

      förmedlingsköp 89:4 s.51, 90:1 s.55, 94:1 s.51, 94:2

      s.75, 94:4 s.81, 94:8 s.64, 95:3 s.61, 96:7 s.44

      garanti 89:4 s.51, 90:1 s.55, 91:2 s.96, 91:10 s.73, 92:4

       ss.35, 36, 92:8 s.44f, 98:8 s.80, 99:9 s.62

      garantireparation 90:1 s.55. 90:4 s.76, 91:2 s.96, 91:10

      s.73

      garantitid 94:1 s.51

      godtrosförvärv, se även särskild rubrik 95:8 s.54, 99:3 s.51

      & 52

      grundstötning Årsbok 1997 s.160

      halvfabrikat 91:2 s.93 & 96

      handpenning 97:3 s.50, 98:7:50

      hävning 97:3 s.50

      inbytesbåt 98:8 s.80

      information 92:4 s.35

      justeringsfel Årsbok 1997 s.160f

      konsumentköp 94:1 s.51, 94:2 s.75, 94:4 s.81

      kontrakt Årsbok 1997 ss.158, 160 & 162

      kreditkostnad 98:8 s.80

      kylfel 92:10 s.44

      kärnegenskap 92:8 s.45

      köplag 92:7 s.45

      läckage Årsbok 1997 s.158, 98:8 s.80

      materialfel 91:4 s.35

      motorfel Årsbok 1997 s.160, 98:8 s.80

      motordrev 95:3 s.61

      mäklare 2000:2 s.74f

      nybåtsköp 98:8 s.80

      plastpest 94:9 s.49, Årsbok 1997 s.158

      reklamation 89:5 s.51, 91:2 s.94, 94:3 s.83, 97:5/6 s.78,      2000:2 ss.74, 75

      rigg 91:2 s.93

      roderfel, roderhaveri 91:8 s.50, 92:8 s.44

      rättelse av fel 94:1 s.51, 98:8 s.80

      röta 89:4 s.49, 89:8 s.48, 091:2 s.94

      sakrättsskydd 91:7 s.62

      segel 91:10 s.73

      sekunda 98:1 s.46

      sjöovärdighet 89:8 s.48

      skadestånd 91:2 s.96 (2 fall), 91:10 s.73

      skumma köpare 03:8 s.44

      skiljedom 2000:2 s.74

      stabilitet 92:4 s.35

      stulen båt Årsbok 1997 ss.152-156, 02:8 s.44f

      stöldförsäkring 96:7 s.44

      säljarkonkurs Årsbok 1997 s.157

      tillförsäkrad egenskap 89:8 s.48

      tillverkningsfel 94:9 s.49, 95:2 s.82

      tillverkningsår jfr årsmodell 92:4 s.35f

      transportkostnad 92:3 s.35

      utlandsköp, se även särskild rubrik 95:2 s.44, 02:1 s.44f

      utombordsmotor 94:3 s.83

      villkor 94:3 s.83

      årsmodell 90:1 s.55, 90:4 s.76, 91:2 s.90 & 94, 94:2

      s.75, 94:5/6 s.66, 98:8 s.80

      ägarkontroll 02:3 s.72f, 02:4 s.68

      överhettning 91:2 s.96

      överlämnande Årsbok 1997 s.157

körkort, se vidare kompetensbevis 91:7 s.62

L

lanterna, se även mörkerkörning 2000:9 s.60

Lloyds of London 89:4 s. 33

Lettland 89:8 s.40

läckage 91:2 s.94

M

mastbrott 91:2 s.93

mened, 09:1 s. 75

mervärdeskatt, se moms

moms 90:2 s.50, 91:7 s.62f, 92:10 s.44, 95:2 s.44, 95:10 s.52, 96:1 s.43, 96:7 s.44, 98:8 s.80

motordrev 91:2 s.94. 91:10 s.73

motorskada

      oljebrist 91:2 ss.90, 94

      oljud 91:2 s.94

      propeller 91:2 s.90

      överhettning 91:2 s.96

mäklare 98:8 s.81, 99:3 s.82, 99:9 s.62, 99:10 s.50

mörkerkörning 94:2 s.76, 96:10 s.50, 2000:9 s.60

N

namn se också skeppsnamn 90:1 s.55

nattsegling 91:2 s.90

naturhamn 96:1 s.43

Nederländerna

      seglingsregler 91:2 s.60

O

oljeförorening, se vattenförorening

Oxdjupet,  fartbegränsning, 09:1 s. 75

P

pass, passkontroll 2000:5/6 s.65f

passagerare 90:2 s.50, 90:2 s.52

plast 91:2 s.93

plastpest 91:2 s.90f, 91:8 s.50

plywood 91:2 s.96

Polen 89:4 s.18

prick, se utprickning

promille, promillegräns se sjöfylleri

provision, se mäklare

pådrivning, se även kollision 89:4 s.49

R

radar 90:2 s.49f, 05:10 s.67

registrering 89:7 s.51, 92:10 s.61, 99:8 s.41

      kappseglingsbåt 90:3 s.96

reklamation 91:2 s.94, 97:5/6 s.78

reklamationsnämnd, se Allmänna Reklamationsnämnden

renovering 91:2 s.96

reparation, 91:2 ss.90f, 93, 94, 94f, 96, 98, 92:4 ss.35 & 36, 98:8 s.81, 99:9 s.62

      avrådningsplikt 95:3 s.61

      frysskada 95:3 s.61

      kostnadsersättning 97:3 s.52

      motor 94:1 s.51, 94:2 s.75, 94:4 s.81, 94:7 s.66, 95:3 s.61,

      99:9 s.62

      reparationsavtal 2000:2 s.74

      resultatlös 97:5/6 s.78

      utombordsmotor 95:3 s.61

      utökad 90:4 s. 76, 95:3 s.61

reservdel 92:4 s.36

Ryssland, se även Sovjetunionen, 93:2 s.90, 94:8 s.61

retentionsrätt 91:2 s.98, 91:7 s.63

RIB-båt 04:5/6 s.64

rigghaveri 91:2 s.93

roddbåt 91:2 s.93

rättsvillfarelse 90:3 s.96

S

Saima kanal 89:1 s.24, 56

sambo 92:10 s.44, 93:3 s.81

sammanstötning, se kollision

Schengenavtalet 2000:5/6 s.65

segel 92:4 s.36

segeltvätt 96:7 s.44

service, se reparation

signalering 91:1 s.62

signalfigur 89:10 s.56

sjunkning 90:4 s.76

självbygge  91:2 ss.93, 96

sjöfynd, se också bärgning 89:7 s.52, 90:1 s.55, 04:7 s.66

sjöfylleri, 92:1 s.25, 92:3 s.64 & 67, 92:8 s.44, 93:1 s.32, 93:4

s.80f, 94:2 s.76, 94:8 s.64, 94:10 s.51, 95:5/6 s.71, 96:4 s.75, 98:1 s.46, 98:2 s.88, 99:8 s.54, 2001:4 ss.68-70, 04:5/6 s.64, 09:1 s. 75

      eftersupning 90:3 ss.49, 96, 93:4 s.80, 04:5/6 s.64

      försäkring och fylleri 98:1 s.46

      grovt 96:1 s.43, 96:4 s.75, 99:8 s.54

      norska regler 2001:5/6 s.84

      lagförslag 91:1 s.61, 91:7 s.62, 2001:4 ss.68-70

      praxis 91:1 s. 61, 91:7 s.62, 91:8 s.50, 96:4 s.75, 04:5/6      s.64

      promille 90:3 s.49

      promillegräns 89:10 s.56, 96:4 s.75, 2000:8 ss. 5, 51-52

      sjöonykterhet 89:4 s.50, 90:3 s.49f

      straff 98:2 s.88

      straffmätning 89:8 s.48, 96;4 s.75, 04:5/6 s.64

      trångt vatten 90:3 s.49

      utkik 96:1 s.43

sjökort 93:2 s.24f, 92:3 s.81, 94:2 s.76, 95:10 s.52

sjölagen 94:10 s.51

sjöonykterhet, se sjöfylleri

sjöovarsamhet, 91:2 ss.90. 96, 91:8 s.50, 94:5/6 s.59, 94:8 s. 31, 94/10 s.51, 96:1 s.43

      trånga farleder 90:3 s.94

sjöräddning 95:9 s.35f, 97:1 s.23ff

sjötrafik, störande 91:7 s. 62

sjösättning 91:2 s.94

sjövett 93:1 s.32, 93:3 s.81

sjövägmärken 09:1 s. 75, 09:8 s. 46 f

sjövägsregler 98:8 s.52

      ankring 89:10 s.56

      lanternor 96:10 s.50

      motorsegling 89:10 s.56

      styrbordsregeln 96:10 s.50, 97:7 s.46f

      säker fart 96:10 s.50

      trång farled 99:5/6 ss.67, 68, 69

      utkik 97:7 s.46f

      väjningsregler 93:3 s.81, 94:5/6 s.49, 94:8 s.31, 96:10        s.50, 04:9 s.54f

      yrkesfart 99:5/6 ss.67-69

sjövärdighet 90:4 s.77

skadestånd 89:5/6 s.73. 89:7 s.51f

      polisens ansvar 89:7 s.51f

skatt, se båtskatt

skeppsnamn 90:1 s.55

skeppsregister, se även fartygsregister 90:1 s.55

skiljedom 95:2 s.82, 97:3 ss.49ff, 2000:2 s.74

skolfartyg 90:2 s.52

skydds & kontrollområde 89:4 s.18, 90:5/6 s.90, 91:8 s.57

sjötrafik 98:8 s.52

smuggling 90:2 s.50, 96:1 s.43,

Sovjetunionen 89:1 s.24, 56, 89:4 s.18

Spanien 89:5/6 s.26f

stabilitetskrav 95:2 s.40

Storbritannien

      seglingsregler 91:4 s.50f

Stångån 95:10 s.52

Stäketbron 98:5/6 s.104f

stöld 89:7 s.51, 94:1 s.51, 95:3 s.61, 95:8 s.54, 96:7 s.44, 99:3 s.50f, 99:10 s.50

stöldgods Årsbok 1997 ss.152-156

sänkning 96:7 s.44, 98:5/6 ss.67-69

T

teakdäck, teakolja 90:3 s.96

toalettavfall 2000:4 ss.58-62

tilläggning 90:2 s.52

transportskada 94:2 s.76

trångt farvatten 10/2 s. 69

tullregler 91:2 s. 60, 91:4 s.50f

      Belgien 89:5/6 s.26

      Estland 89:5/6 s.71

      Grekland 89:5/6 s.26

      Frankrike 89:5/6 s.26

      Italien 89:5/6 s.26

      Jugoslavien 89:5/6 s.26

      Kanalöarna 92:5/6 s.20

      Sovjetunionen 89:5/6 s.56

      Spanien 89:5/6 s.26f

      Storbritannien 89:5/6 s.27

      Sverige 93:2 s.90

      Turkiet 89:5/6 s.27

      Västtyskland 89:5/6 s.27

      USA 89:3 s.60

Turkiet 05:3 s.67f

Tyskland, se också Västtyskland

U

underwriter 89:4 s.33

ungdomar 89:10 s.56

upphovsrätt 89:4 s.51

uppkörning (på land) 90:3 s.94

uppläggning 92:4 s.36, 94:1 s.51, 95:3 s.61, 98:8 s.8, 99:8 s.80

upptagning 97:3 s.30f, 98:1 s.46, 99:1 s.46

USA 89:3 s.60

utbildning 89:10 s.56

uthyrning, se hyra

utkik 93:1 s.32, 96:10 s.50

utkik (person, jfr under kollision) 96:1 s.43

utlandsköp 95:2 s.44, 2000:2 ss.74ff, 02:1 s.44f

      avtalsbrott 2000:2 s.75f

      katastrofköp 2000:2 s.74

utlandssegling 89:1 ss.24, 56, 89:3 s. 60, 89:4 s. 18. 33, 89:5/6 s.26 f, 89:10 s. 56, 90:4 s.17f, 2000:5/6 ss.65-66

utlänning 95:10 s.52

utmätning 90:1 s.5

utprickning 95:10 s.52

V

varv, se också uppläggning mm 90:4 s.76

      ansvar för skada 90:4 s.76

      pumpning 90:4 s.76

      tjänst utan uppdrag 90:4 s.76

      varvsräkning 98:8 s.80

VAT, se moms

vattendom 98:5/6 s.104f

vattenföroreningsböter 04:3 s.67

vattenskidåkning 99:9 s.62

vattenskoter 04:5/6 s.64, 04:8 s.49, 05:1 s.62f, 09:5/6 s. 48

vinterförvaring, se förvaring, uppläggning

visum 89:4 s.18

vållande till död, se även kollision, dödsskada 92/4 s.35, 93:1 s.32

vårdslöshet till sjöss, se sjöovarsamhet

väljningsplikt 96:10 s.50

      kappsegling 97:7 s.46f

      styrbordsbåt 97:7 s.46-47

väjningsregler se sjövägsregler

väjning 04:9 s.55

Västtyskland 89:5/6 s.27, 89:10 s.56

växel 91:2 s. 90

W

Waxholmsbolaget 93:3 s. 81, 94:8 s. 31

Westman, Johan 99:3 s.82

Woxén, Harald 98:2 s.88

Y

yrkesfart 83:3 s.81, 99:5/6 ss.67-69

Å

åklagare, åklagartalan 93:1 s.32, 93:2 s.90

      beviskrav 93:1 s.32

Åland 97:5/6 s.78

årsmodell se köp

Korrigeringar i tidigare register 90/2 ss. 25 ff

brand, tillägg 84/7 s. 47f

grundstötning, ändring 8/9 s. 66

kollision, ändringar 85:5/6 s. 66, 7 s. 34, 86:7 s. 31

mervärdeskatt, ändring och tillägg 80:1 a.11, 80:10 s. 46