För sjuttio år sedan, den 23 april 1942, sjösattes en ny sorts segelbåt vid Arendalsvarvet i Göteborg. Det var en enkel träbåt med järnköl och trämast. Folkbåten var resultatet av en nordisk konstruktionstävling som utlysts av Skandinaviska Seglarförbundet.
Ändamålet var att gemensamt med de nordiska länderna ta fram en praktisk entypsbåt med sovplats för 3-4 personer. En överkomlig segelbåt för den moderna familjen. Sjutton år senare, den rekordvarma sommaren 1959, seglar en av landets många Folkbåtar ut från Djurö i Stockholms skärgård och sätter kurs mot Åland. I båten sitter Karin …

Bara några veckor har gått sedan Anders Persson valdes till ny ordförande för Svenska Kryssarklubben. Vi är med under den första arbetsdagen på kansliet i Nacka Strand. Hans arbetsrum har utsikt mot Blockhusudden och ramas in av hyllor med seglarböcker, sjökort och samlade årgångar av På Kryss bundna i mörka läderband. Anders häller upp kaffe och berättar vad han kände när han fick frågan.
– Det var ett svårt beslut. För mig är det ett av de finaste uppdrag man kan få, men också ett stort ansvar att förvalta och för …

Nummer 1-2012 innehåller en intressant mix; bland annat presenteras den första vinnaren från skrivartävlingen. Vi har också besökt Kielkanalen och tar i samband med det upp hur man räknar på tidvatten och Så funkar tidvatten.

Ett besök hos tjejerna på Tackel och Tåg (de har båtskroten på Muskö också) och de berättar om sina framtidsplaner.

Naturligtvis finns det mycket mer att läsa i årets första På Kryss.

Som nyvald ordförande i Svenska Kryssarklubben vill jag inleda min första krönika med att tacka för det enorma förtroende jag fått från er. Att få vara ordförande för världens största båtklubb är ett mycket ärofyllt uppdrag som jag hyser stor respekt för. Jag vill samtidigt passa på och tacka avgående ordföranden Torbjörn Berg för det fina jobb han gjort.  
Det ska bli kul och utmanande att gå från att arbeta inom en krets till att jobba riksövergripande. Kretsbakgrunden tror jag är mycket bra att ha i bagaget. Den ger förståelsen …

Tidningens redaktör Micke Westin håller på att fundera över nykonstruktionen till den gamla Fingal från 1965 ska kunna göras så vacker som möjligt. Ursprungliga tanken är att mycket av det nya ska spegla hur små segelbåtar såg ut för 80-100 år sedan med lackat trä, gaffelrigg och runda mässingsventiler. Men kan man tänka sig att gå lite längre (läs tidigare artikel)?!
Vackra och harmoniska former kan man skapa genom traditionella linjer, men kanske kan man trots det använda lite mer moderna (och miljövänliga) material eftersom mycket har hänt de senaste hundra …

Kære sejlervenner i Sverige. Desværre må vi give Aase og Lars Jarvig + Grethe og Bjarne Hansen ret i betragtningerne i deres indlæg i På Kryss nr 8/2011 (Insändare: Danska seglare inte välkomna i Bohuslän?). I mange havne på Vestkysten er det blevet uforskammet dyrt at ligge over i højsæsonen. Og tilmed begynder man også at opkræve dagafgifter. I det hele taget er det et mærkværdigt princip at priserne mere end fordobles i perioden fra begyndelsen af juli til begyndelsen af august. Man får jo ikke mere havneservice for pengene, …

I källaren på Sjöhistoriska museet på Gärdet finns en mängd bilder och ritningar på båtar. Bara från Knud H. Reimers finns 25 stora liggande arkivlådor innehållande tusentals ritningar. Jag fick en stor mapp märkt ”Ritning: Fingal, Fin-Gal, Fingal III, Falstaff havskryssare” med ett trettiotal ritningar och i botten låg det två transparenta smörpapper med tunna blyertslinjer som skulle kunna vara en mycket rudimentär spantruta. Jag både fotograferade av och gjorde ett par kopior för att kunna skicka till 3D specialisten Claes på  Lundstrom Design. På en av kopiorna fyllde jag i linjerna för …

Överbyggnaden på Fingal är den del som är minst lyckad – skrovet som Knud H. Reimers ritat är klassiskt vackert med snygg språnglinje och lagom avvägda överhäng – medan överbyggnaden i två våningar är oproportionerligt i förhållande till de låga friborden. Naturligtvis är ”skönhet” ett subjektivt begrepp och utan tvekan finns de som tycker att Fingals originallinjer är vackra …
Jag har två alternativ på överbyggnad – båda förutsätter en lägre överbyggnad som ska ha brons/mässingsventiler på mahogny(-liknande) material. En idé är att bygga en helt ny överbyggnad av nordiskt trä …

Fingalprojektet drar snart igång och det är hög tid att börja undersöka vad som ska göras med båten. Miljöaspekten är viktig och ska självklart genomsyra materialval och metoder. Men framförallt ska slutresultatet bli så vacker så möjligt – därför är projektets namn ”Från Odjur till Skönhet”.
Jag har renoverat ett par båtar tidigare och det har gått bra trots att jag vid båda tillfällena fastnat i ”ska bara-fällan” (som innebär att när man monterat ner en sak ska man bara ”passa på att göra det och det” och projekten tornar lätt …

Det är snart 40 år sedan jag blev medlem i Svenska Kryssarklubben. Jag minns fortfarande varför jag ville bli medlem. En klubb som arbetar för turist- och långfärdssegling, det kändes helt rätt när jag ville få ut mer av mitt båtliv. Att dessutom få tillgång till bojar och hamnbeskrivningar, bland mycket annat, var bidragande orsaker. Och så fick man ju På Kryss, redan då Sveriges bästa båttidning.
Sedan ett antal år pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom klubben för att få en mer öppen och modern förening som skall erbjuda större medlemsnytta …